- JUSTIN! ropade en röst när vi precis klivit ur bilen.
Vi kollade oss omkring och när jag såg från vart rösten kommit blev jag lite förvånad. Det var ganska stor grupp människor. Justin reagerade inte alls på över hur många dom var. Det borde väl inte jag heller göra, men...
- TRACEY, hörde jag en annan röst ropa.
Det lät som Caitlin. Jag vände huvudet mot rösten och log stort när jag såg henne. Jag vinkade och började gå mot henne.
- Hej, vilka är alla dessa, frågade jag och kollade mig omkring.
- Vänner, familjer, andra människor, det är massa olika människor som är här på kvällarna. De alla tillhör inte oss, sa hon och log mot mig.
Jag nickade. Jag vände mig om så att jag stod med ryggen mot henne och hittade Justinstå och prata med tre killar.
- Kom, vi går dit, sa Caitlin och tog min arm.
Jag kollade mig omkring.
- Vart är Payton?
- Hon kommer snart, svarade hon och log.
När vi kom fram till killarna stod dom och skrattade åt något, men de slutade ganska fort när vi kom och vände sig mot oss.
- Hej killar, hälsade Caitlin.
- Aye, får man ingen kram? frågade den ena killen och flinade mot henne.
Caitlin skrattade och ryckte på axlarna. Men hon gick ändå fram och kramade honom, sen gick hon vidare och kramade en av de andra två killarna och Justin. Så jag gissade att den tredje killen var Christian, hennes lillebror.
- Aye, killar! Detta är Tracey, sa Justin och ställde sig brevid mig.
Jag log lite försiktigt mot dom och fick tre stora leenden tillbaka.
- Hej, mitt namn är Ryan, sa killen som bett om en kram och sträckte fram handen mot mig.
- Tracey.
- Jag heter Christian, sa han killen som jag gissat rätt på var Caitlins lillebror.
Han var otroligt söt, men såg väldigt ung ut. Och han var väldigt lik Justin om jag inte vetat bättre hade jag trott att dom var syskon. Jag log stort mot honm och skakade handen som han höll fram mot mig.
-Chaz, sa den tredje killen eller fjärde om man räknade med Justin, iallafall den andra killen som kramade Caitlin.
- Hej.
Jag skakade hans han också och sen stod vi bara och kollade på varandra. Det blev en aning pinsamt.
- Så... vad ska vi göra? frågade jag försiktigt.
Jag ville inte tränga mig på, jag var trots allt den nya tjejen. De kollade på varandra.
- Vi vet inte riktigt, vi har inte kommit fram till något, sa Christian och ryckte på axlarna.
- Jag vill ha sockervadd, sa Caitlin helt random.
- NEJ! tjöt alla killarna.
- Inte igen Caitlin. Snälla, bad Ryan.
- Jag var alldeles kletig när jag kom hem, sa Chaz.
- Sockervadd skulle faktiskt vara gott, sa jag och fem blickar kollade på mig, vissa uppspärrade och vissa roade.
- JA! Kom Tracey! tjöt Caitlin.
- Åh... hörde jag Ryan sucka fram.
- Jag hänger med, sa Justin och log mot mig.
- Yes! Detta blir ju bara bättre och bättre, sa Caitlin och flinade stort.
Jag kunde säga att något hade hänt med sockervadd som Caitlin hade startat, men jag hade absolut ingen aning om vad det var. Men så farligt kunde det ju inte vara. Vi började gå mot sockervadd-båset som fanns längre ner på gatan där vi stannat och hoppat av. Jag var alldeles för nyfiken för att låta bli att fråga vad som hänt.
- Vad hände förra gången ni åt sockervadd?
Caitlin började skratta. Justin fnös fram ett ljud blandat av skratt och en fnysning.
- Caitlin fick för sig att hon skulle ha ett krig och började kleta sockervadd i ansiktet på alla... berättade Justin.
-... och alla började kämpa emot med sina egna sockervadd. Så vi stod med sockervadd och fightades som med knivar, fortsatte Caitlin och började skratta igen.
Jag började också skratta.
- Va? Du skojar med mig?
De båda två skakade på huvudet.
- Nej, det var jättekul! flinade Caitlin.
- Hemskt var det, men kul samtidigt, instämmde Justin och skrattade.
Vi kom fram till kön och vi skrattade fortfarande.
- Vad är det som är så kul? hördes en ljus röst.
- Hej Payton. Vi skrattade åt gamla minnen. Sockervadds-minnen.
Hon började skratta.
- Jaha. Vad ska ni göra nu då?
Caitlin pekade mot båset.
- Köpa sockervadd.
Hon log stort och stolt. Payton började skratta igen.
- Okej, sa hon. Kan ni kanske köpa till mig med?
Caitlin nickade.
- Visst, sa hon och log.
- Bra, tack. Jag går bort och hälsar på de andra.
- Gör så.
Hon gick iväg och vi kollade efter henne. Varje gång jag såg henne fick jag en känsla av att hon var värsta bitchen, men varje gång var jag också helt säker på att jag hade fel. Caitlin kollade på mig och jag kollade tillbaka.
- Vad gjorde du efter att vi lämnade varandra förut? frågade hon och log.
- Eh, Först gick jag längst gatan och bara gick. Men det började regna så jag gick in i en bröllopsbutik och frågade om jag fick ringa efter en taxi eftersom jag inte har bil och inte orkade leta genom hela stan för att komma hem och det fick jag, så jag ringde. Och när jag ringt kom en som jobbade fram till mig och frågade om jag ville vara modell för dom och bära deras klänningar och då såklart svarade jag ja och sen åkte jag hem och hittade Justin sovandes på min säng och sen har jag snackat med min syster och bara chillat, babblade jag på.
- VA!? SKA DU VARA BRÖLLOPSMODELL!? tjöt Caitlin.
Jag nickade och log.
- Det ska bli jättekul! Det fanns speciellt en klänning som jag bara älskar! Den var så otroligt vacker, jag kollade faktiskt på den innan jag gick in och innan den började regna.
- Wow, det skulle jag med vilja vara.
Jag fick en idé som jag själv tyckte var helt awesome.
- Följ med! Du kan säkert också få vara modell, de har säkert inget emot att få en till supersnygg modell, sa jag och blinkade mot henne.
Hennes ögon spärrades upp och hon log jättestort.